Det där med hagvistelse

Idag har corall konditionstränat sig själv. Fullt ös medvetslös, jäklar han e rätt snabb ändå min lilla Corvis. 
Han går ju som de flesta läsare vet på ett active stable (googla om ni är osäkra på vad det innebär) och detär en anläggning byggd för 35 st hästar (fast dom är 13 st för tillfället) så det finns gott om ytor för full fart. Det utnyttjade flocken till fullo idag, corall värst av alla. Shit va härligt det är att se fria lyckliga hästar i full galopp. Tänker på de som går ensamma i en liten hage dag ut och dag in.
Visst, vi får lite skador pp våra hästar ibland. Någon spark eller bitsår, täcket får nån ny reva längs med sidan och det blir tappskor då och då. Och kan man inte hantera den risken - ja då får man ju ha sin häst i egen hage för att minimera detta. Det förstår jag. Ibland är det sååå tröstlöst med de där småskadorna som sätter käppar i hjulen för tränings/tävlingsplaner. Men efter att ha sett vårt grabbgäng på 13 lyckliga hästar i flock som sträckte ut till Max på den stora gruspreparerade delen av hagen (den har även en stor skog och en äng) då kände jag mig så lycklig i hjärtat. Corall älskar sina kompisar och njuter av sitt naturliga liv. Och då får jag ta risken med att han kanske har lite otur ibland min lille klumpfot.
 
 
 
lite bilder från coralls active stable liv. Skulle filmat galopprejset idag, de va så häftigt men regnade och jag var dyngsur så hade nog sabbat min telefon...